Förfadersdyrkan

Över hela världen och bland nästan alla raser (med vissa undantag, såsom högalver) förekommer olika former av förfadersdyrkan. Detta tar sällan formen av organiserad religion, utan samexisterar ofta med andra religioner. Enbart mycket strikta religioner, som De Rena inom Himlakejsarens Kyrka, förbjuder förfadersdyrkan vid sidan. Det finns inte heller någon allmän doktrin för hur förfadersdyrkan sker, utan detta brukar skilja sig från rike till rike, folkslag till folkslag och till och med by till by och familj till familj.

Lära

Förfadersdyrkans grundtanke är mycket enkel: döda familjemedlemmar finns kvar i anden och kan hjälpa en i detta livet mot att man fortsätter betyga sin vördnad. Ofta finns också en plikt inom familjen att hjälpa de avlidna. Detta förklarar varför denna form av religion är så seglivad: många är rädda för att förfäderna ska bli upprörda och orsaka sjukdom och olycka om de inte vördas på rätt vis.

I övrigt varierar förfadersdyrkan enormt i fråga om exakt hur den sker. Rosias klaner bär några benbitar från högt aktade släktingar i en läderpåse runt halsen för att ständigt minnas dem. Svartblod placerar ofta ben från avlidna fränder i sin rustning för att dessa ska ge sitt skydd på ett mycket konkret vis. I Jormsgård tror man att de avlidna lever under havet, och andebesvärjare klär sig i fisk-, val- eller sälliknande masker och skinn när de försätter sig i trans och talar med andarna. I länder där Himlakejsaren dyrkas sker förfadersdyrkan vanligen genom att man tänder ljus eller rökelse och ber Himlakejsaren att skydda och belöna de döda -- många tror att röken från något brinnande bär med sig bönen till Himlakejsarens tron.

Det finns inga särskilda präster inom förfadersdyrkan, utan i den mån någon behöver leda ritualer är det vanligen familjeöverhuvuden som gör det. I vissa samhällen finns det dock andebesvärjare eller shamaner som anses ha särskild kontakt med förfäderna, men det som räknas är fortfarande den personliga kopplingen. I vissa kulturer räknar man också med en "första förfäder". Exempel på detta finns i Rosia, där klanerna räknar ett visst djur som sin ursprungliga förfäder (till exempel Klan Häst, Klan Korp eller Klan Ulv).

Symboler

Förfadersdyrkan har inga särskilda symboler, och eftersom den är så spridd kan inget generellt sägas om hur den sker.

Attityder

Eftersom förfadersdyrkan snarare kan sägas vara ett samlingsnamn på olika religiösa sedvänjor än en enad religion kan man inte heller uttala sig om någon samlad attityd. För det mesta är dock förfadersdyrkare toleranta mot olika religiösa föreställningar. Vanligen kombineras förfadersdyrkan med någon annan religion som förklarar de större sammanhangen, såsom hur världen skapades och vad som är gott och ont. Förfadersdyrkan är också neutral med avseende på Ordning och Kaos.