Khwarezm

Khwarezm är ett område i sydvästra Neidara och ligger i en del av världen som består av vidsträckta grässtäpper och öknar, splittrade av höga berg och väluppodlade floddalar. Interaktionen mellan stäppernas beridna nomader, städernas köpmän och de bofasta jordbrukarna präglar den khwarezmiska kulturen. Imperier har byggts upp och fallit samman men handelsvägarna som genomkorsar området består och resultatet är att det i Khwarezms städer går att finna välfyllda marknadsplatser där varor av alla de slag byter ägare. Det finns inte heller något enhetligt khwarezmiskt folk, utan främmande härskare har genom åren slagit sig ned i området och gjort det till lika mycket sitt hem som de som bodde där förut, fram till dess att nästa våg av stäppkrigare angriper området och slår sig ned

Aktuellt

Khwarezm ligger långt från Skymningskontinenten och hann därför aldrig bli hotat av Kazankuni, när imperiet inledde sin invasion av Neidara. Även inbördeskriget har gått landet nästan obemärkt förbi och de senaste tre till fyra åren har affärerna gått bra generellt sett. Under det senaste året verkar det dessvärre som att torkan har drabbat stora delar av de viktiga bördiga områdena och härskarna har därför börjat mobilisera sina krafter för att kunna möta en eventuell statskupp.

Sedvänjor och kultur

Ett antal olika raser och folkgrupper lever inom Khwarezms gränser. Att vara Khwarezmier är mer en fråga om var någon bor och till vem de betalar skatt än att tillhöra en särskild kultur. Dessutom kompliceras bilden ytterligare av att de olika folkgrupperna i många fall talar skilda språk, samtidigt som det finns ett gemensamt förvaltningsspråk, som egentligen inte är modersmål för någon nu levande folkgrupp i riket, och att olika språk kan dela in personer på olika vis. Ett exempel är den bofasta stadsbefolkningen. På det språk de härskande kipchakerna talar kallas de för Sugd, vilket betyder ungefär “stadsbo”. Stadsbor betraktas och behandlas därför som en gemensam enhet. Skulle någon istället fråga städernas befolkning skulle de antagligen istället få svaret att där bor, förutom en inte föraktlig andel av icke-mänskliga medlemmar av de tänkande raserna, bland annat Balkh – ättlingar till ett köpfolk som spritt sig över stora delar av kontinentens sydvästra del, Khorezmer – de vars historia längst går att spåra så länge området kallats Khwarezm, vilket för övrigt inte heller är sedan urminnes tider och Ji-li – medlemmar av de nomadiserade uluserna som valt att bli bofasta och övergivit sitt språk till förmån för balkhernas tal.

Att därför tala om några gemensamma khwarezmiska nationaldrag eller en typisk khwarezmisk klädedräkt är därför svårt. Det finns dock några saker som ändå delas av de allra flesta som lever inom Khwarezms gränser. En sådan sak är religionen, den överväldigande majoriteten av Khwarezms befolkning är medlemmar i underkastelsens gemenskap. Det har, bland mycket annat, till följd att så gott som hela Khwarezm två gånger om året firar de religiösa högtiderna Den gudomliga rättvisans dag och Glädjens och sorgens dag.

En annan sak de flesta Khwarezmier har gemensamt, om inte annat på grund av lagen, är uppfattningen om de rätta förhållandena inom familjen den större släkt-, klan- och folkgruppen och i förlängningen hela samhället. Inom familjen har familjeöverhuvudet, med vissa förbehåll som sätts av lagen, oinskränkt rätt att fatta beslut som rör familjens ogifta medlemmar och har rätt att kräva ovillkorlig lydnad av sin partner och sina barn. Vem som är familjeöverhuvud avgörs i vanliga fall av äktenskapskontraktet, som förhandlas fram mellan de bägge parternas familjer. Samtidigt förväntas familjeöverhuvudet handla på ett sådant sätt att familjen som helhet gynnas och det eftersträvansvärda tillståndet är ett av samförstånd. På samma sätt som familjen har ett överhuvud, ska det finnas ett för den närmare släkten, klanen och stammen. Överst i hierarkin tronar sändebudets efterträdare som den främste av beslutsfattare. Sändebudets efterträdare har dock rätten att dela med sig av sin makt till andra som därmed kan agera i hans eller hennes ställe. Detta är logiken som ligger till grund för rikets administration; statstjänstemännen bär alla, i tjänsten, på en del av sändebudets efterträdares makt att oinskränkt styra över samhället.

En tredje sak som delas av de flesta invånare i Khwarezm är en förkärlek för invecklat och gåtfullt tal. Det är sällan det går att få ett rakt svar ur någon från Khwarezm, utan en fråga besvaras gärna med en motfråga eller genom en lång anekdot om något personen i fråga varit med om tidigare eller med utdrag ur kända berättelser och historier. Elaka tungor säger att detta beteende hör samman med att vintern i Khwarezm är ovanligt tråkig och att invånarna därför måste ha något att sysselsätta sig med medan de sitter insnöade, medan Khwarezmerna själva gärna hävdar att en konversation inte bara handlar om att utbyta fakta med varandra utan att det också bör vara en estetiskt vacker upplevelse, där goda ornament och sköna formuleringar betyder lika mycket för helhetsupplevelsen som den mening orden frambär.

Religion

Då Khwarezm genomkorsas av flera handelsvägar och dessutom haft sin beskärda del av invaderande härar genom århundradena är det inte konstigt att de flesta av de trosuppfattningar som är stora i den västra och sydvästra delen av världen också finns representerade i Khwarezm. Det finns ingen uppifrån påbjuden statsreligion och invånarna är någorlunda fria att tillbe vad de vill.

Den dominerande tron bland Khwarezms befolkning är den som kallas underkastelsen (underförstått underkastelsen inför guden Ar-Rahman). Underkastelsen är en monolatristisk religion, den erkänner att andra gudar och gudinnor finns och att andra tänkande raser tillber dem, men underkastelsen kräver av sina anhängare att de för alltid avsvär sig andra gudomar och endast tillber Ar-Rahman. Ar-Rahman är, i underkastelsens uppfattning, den högste av alla gudar och därför finns inget behov att vända sig till andra. Underkastelsen betonar särskilt Ar-Rahmans överhöghet över det skapade. Ingenting, särskilt inte de tänkande raserna, är herre över sitt eget öde, den makten tillkommer ytterst Ar-Rahman. Men Ar-Rahman är en kärleksfull gud, han vill att de tänkande raserna ska leva tillsammans i harmoni och fred och därför har han låtit uppenbara underkastelsens heliga skrift. Däri föreskrivs hur samhällsmedborgare ska förhålla sig till varandra och till sin gud. Genom att helt och fullt överlämna sig till Ar-Rahman och underkasta sig det sätt Ar-Rahman vill att man ska leva, ska de troende fullkomnas i gemenskapen till varandra, stärkas mot sina fiender och, viktigast av allt, komma närmare Ar-Rahman och tidernas fullkomning få mötas i Paradiset. Underkastelsen är inte, eller ska i varje fall inte vara, rasexklusiv. Ar-Rahman är ytterst skaparen av alla tänkande raser och han älskar alla sina barn lika högt. Av sociala och kulturella skäl är dock de flesta av de underkastade människor.

Utseende

Det är inte mycket som är gemensamt för det khwarezmiska utseendet, eftersom landet består av så många kulturer som har blandats och skapats genom åren. Detta i sig kan dock sägas vara den gemensamma nämnaren, då khwarezmier ofta hämtar inspiration från många olika folkgrupper och influenser från världens alla hörn i sin klädedräkt. Delar av landet är dock mycket kargt och ogästvänligt, med outhärdlig hetta på sommaren och bitande vindar på vintern. Klimatet tillsammans med det faktum att khwarezmier ofta är resande har också en stor inverka på klädedräkten.

Politik

Khwarezm är i första hand en benämning på ett geografiskt område och huruvida området är enat under en och samma härskare eller uppdelat i olika självstyrande städer och provinser, har varierat betydligt under århundradenas lopp. Sedan ett åttiotal år styrs området av ättlingar till en beriden nomadstam som går under namnet Kipchaker. Under ledning av den skicklige generalen Dashti övergick kipchakernas vanliga plundringsräder till ett erövringståg gentemot den stat som för tillfället styrdes av den en gång i tiden likaledes nomadiserade gruppen Ulus-Orda. Precis som under tidigare erövringar har de nya härskarna låtit de flesta redan existerande förvaltningsformer och trosförhållanden vara ifred, och nöjt sig med att placera sig själva överst på samhällsstegen. I teorin styrs Khwarezm enväldigt av Sändebudets efterträdare. Detta är en religiös och politisk titel där det åsyftade sändebudet är Jalal-ud-din, en poet och visdiktare från staden Zariaspa som för nästan trehundra år sedan tog emot Ar-Rahmans senaste budskap i form av underkastelsens heliga bok Den uppenbarade, och efterträdaren är just hennes efterträdare – utsedd av föregångaren. Men sedan länge är det istället sändebudets efterträdares beskyddare, den titel erövrande härskare brukar föredra att anta, som är den som verkligen bestämmer. Nuvarande härskare är Toglugh ib Dashti, sändebudets efterträdares beskyddare, de troendes befälhavare, Khwarezmshah, atabeg, trons ljus, Ulus-Ordas betvingare, den segerrike. Under Khwarezmshahen lyder ett antal provins- och distriktsguvernörer, som benämns beylerbeg och pashlukbeg. Provinsguvernörer utses så gott som alltid ur kipchakernas främsta klan men i övrigt är rikets förvaltning öppen för alla som besitter rätt kompetens oavsett ras-, folk-, språk- eller trostillhörighet.

Geografi

Khwarezm är vidsträckt, med steniga slätter och långa bergskedjor, stora öknar och öppna stäpper. Det finns flera stora städer och mellan dem går vältrafikerade handelsleder. Vägarna är dock ofta farliga och karavaner kan lätt råka illa ut i vildmarken. Befolkningen är koncentrerad till stadsområdena och oaserna eller floddalarna, som ofta är fullkomligt översållade av odlingar. Den som reser genom landet för första gången blir säkert förvånad över den plötsliga grönskan som skär genom sanden och gruset. En betydande del av befolkningen lever också som nomader och boskapsskötare. Khwarezm har en välplanerad infrastruktur och klarar till stor del av att försörja sig självt och även exportera lyxvaror som kryddor och starka drycker. Vid torka eller oväntade översvämningar kan dock landet drabbas hårt.

Typiska namn på rollpersoner från Khwarezm

Amra, Ayyub, Aziza, Bilal, Fadl, Hilal, Idris, Jamila, Khalil, Labna, Malik, Mishal, Num, Qatada, Rabia, Ramat, Shaima, Sulaym, Wasil, Zubaida