Världen
Neidaras vagga, en kontinent fylld av otaliga länder, folkslag och märkliga varelser. Magi genomsyrar Neidara men en skicklig dödlig kan med skarpt svärd eller skarp tunga förändra världen öde. De två urkrafterna Ordning och Kaos är ständigt i kamp om inflytande i världen. Gudar, länder och filosofer svär sig ofta till någon av sidorna.
För hundratals år sedan dominerades kontinenten av imperiet Neidara som lämnade många mysterier efter sig när det föll. Nyligen släpptes en mörk gud in i världen, Den Vite Ormen. Denne betvingade världen och skapade kaos och förvirring. Med stora uppoffringar lyckades de fria folken tillslut kasta ut guden ur världen och nu firas denna triumf, samtidigt som uae sörjer all skada som åsamkades.
Handlingen inför När Döden Skiljer Oss Åt
Lajvet utspelar sig längs en ökänd handelsled som en gång gick som en stor väg genom Ondveden, mellan de två länderna Hamland och Agraput. Men med åren spred sig mörkret i Ondveden och de odöda ökade i antal. Det är på grund av dem som leden måste lysas upp av lyktor nattetid, för att hålla handelskaravanerna trygga. När Agraput gick under för enbart några år sedan och ersattes av Nya Licienne, så började man underhålla leden igen, men den är fortfarande eftersatt.
Hamland saknar just nu ledare, deras tron står tom, och någon måste ta över den. Detta ska avgöras denna sommar, och de är flera som vill sitta på tronen. Tre fraktioner finns representerade vid Varghults vägskäl, där man har samlats. Nya Licienne vill gärna utöka sin kontroll för grannlandet, samt sprida Himlakejsarens ljus, Hamland själva har ett intresse av att se någon av sina egna på tronen, och sen finns det ytterligare en fraktion, en tredje, någon som bär Hamlands heliga vapen…
Samtidigt som alla dessa fraktioner samlas vid Varghults vägskäl så rör det på sig i Ondveden, ett mörker som alltid har funnits där rör på sig på nytt. Högalverna från Månbergen har siktats i skogarna i ökat antal, och skogsvarelserna viskar om en skog i oro, som behöver få fred och vila.
Vem spelar du på sommarens storartade äventyr?
Vad elden förtäljer
Kom in! Kom in mitt barn! Sätt dig här vid elden och låt denna gamla gumma förtälja vad vi kan se i lågorna! Låt mörkret vila utanför eldens ring så blickar vi tillsammans in i lågornas djup…
Vad ser du? Bara ljus? Åh nej, det tror jag inte. Mörkret finns där, det omger tronkandidaterna.
Hamland omgärdas av mörkret och eldens kaos, titta djupare så ser du dem… Det är Hamlands egen arvinge, hon omges av rågens kraft och honungens sötma.
Där i andra lågan ser du Nya Liciennes arvinge, han är omgärdad av Himlakejsarens ljus, men också av en mörk, mörk glöd, var den kom ifrån vet bara vindarnas viskningar…
Titta djupare in i elden, för de är inte ensamma, där bakom dem står en till, en ovetande arvinge, som svingar Baggens Hammare, Hamlands heliga vapen! Som ingen har sett på generationer!
Åh men det slutar inte där mitt barn, mörkret slickar lågorna, något mörkt rör sig runt dem, till Ondveden bär deras stig, med sina följen. Jag anar att en gammal ondska har vaknat där… Ser du hur mörkret stiger upp ur glöden, och hotar att kväsa lågorna?
Men där är ljus, ljus som försöker rena dem, i gnistorna ser du skogsvarelserna som samlas i ett försök att rena skogen.
… Men de är inte ensamma… Titta där! Så ovanligt! I utkanten av elden… Kan du inte ana det? Ljuset som nalkas? Alverna från Månbergen! De som aldrig lämnar sitt rike! De rör sig längs med eldens lågor mot glödens mörker och mitt…
Många verkar samlas i Ondveden denna sommar… Du också? Ja det är en lång väg att färdas, du bör börja nu. Ta med dig eldens välsignelse att lysa den väg du går, för i Ondveden bör du inte färdas i mörker.
Lycka till mitt barn!
Låt ditt äventyr börja!